Redovisningsprinciper

Belopp anges i miljoner kronor (MSEK) om inget annat anges.

BE Group AB (publ), med organisationsnummer 556578-4724, är ett aktiebolag registrerat i Sverige. Bolaget har sitt säte i Malmö.

Redovisningsprinciper i koncernen

Överensstämmelse med lag och normgivning

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) såsom de har godkänts av EG-kommissionen för tillämpning inom EU. Vidare har koncernen tillämpat Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet ”Moderbolagets redovisningsprinciper”.

Väsentliga tillämpade redovisningsprinciper

De nedan angivna redovisningsprinciperna har, med de undantag som närmare beskrivs, tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Koncernens redovisningsprinciper har vidare konsekvent tillämpats av koncernens företag.

Ändrade redovisningsprinciper

Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS-regler

Förändringar av IFRS med tillämpning från och med 1 januari 2017 har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens redovisning.

Nya IFRS-regler som ännu inte börjat tillämpas

Ett antal nya standarder och tolkningar träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Dessa nya standarder och tolkningar väntas påverka koncernens finansiella rapporter på följande sätt.

IFRS 9 – Finansiella instrument

IFRS 9 innebär förändringar av hur finansiella tillgångar klassificeras och värderas. En nedskrivningsmodell införs som baseras på förväntade kreditförluster istället för inträffade förluster och ger förändringar av principer för säkringsredovisning bland annat med syfte att förenkla och att öka samstämmigheten med företags interna riskhanteringsstrategier. Standarden ersätter IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering.

Klassificering av finansiella tillgångar och finansiella skulder

Finansiella tillgångar

Koncernens bedömning är att de nya kategorier av finansiella tillgångar som införs i och med IFRS 9 inte kommer att ha någon väsentlig påverkan på redovisningen av kundfordringar, lånefordringar, investeringar i värdepapper och aktier som förvaltas på basis av verkligt värde. Per den 31 december 2017 fanns inga finansiella tillgångar som innehas för långsiktigt ändamål. Enligt IFRS 9 klassificeras dessa tillgångar i kategorin verkligt värde via övrigt totalresultat. Följden av detta blir att alla omvärderingar redovisas i övrigt totalresultat, inga nedskrivningar redovisas i resultatet och inga omvärderingar omklassificeras till resultatet vid avyttring.

Nedskrivning av finansiella tillgångar och kontraktstillgångar

IFRS 9 ersätter ”inträffad förlusthändelsemodellen” (”incurred loss model”) med en modell baserad på förväntade framtida kreditförluster (”expected credit loss model”). Den nya nedskrivningsmodellen ska tillämpas på finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde eller till verkligt värde via övrigt totalresultat förutom investeringar i egetkapitalinstrument (aktier och andelar) och kontraktstillgångar.

Enligt IFRS 9 görs förlustreservering enligt något av följande sätt:
– förväntas inträffa inom 12 månader: bokas för förlusthändelser som kan förväntas inträffa inom 12 månader.
– förväntas inträffa under tillgångens hela livstid: bokas för förlusthändelser som kan förväntas inträffa under tillgångens hela livstid.

Förlustriskreservering för tillgångens hela livstid görs om kreditrisken för den finansiella tillgången på rapportdagen har ökat signifikant sedan initial redovisning gjordes och förlustriskreservering inom 12 månader görs om så inte är fallet. Dock görs alltid förlustriskreservering för tillgångens hela livstid för kundfordringar och kontraktstillgångar utan betydande finansieringskomponent.

Koncernen har gått igenom värderingen av sina tillgångar och bedömer att inget ytterligare reserveringsbehov finns.

Säkringsredovisning

Vid övergången till IFRS 9 kan koncernen välja mellan att fortsätta att tillämpa reglerna för säkringsredovisning enligt IAS 39 eller att tillämpa säkringsreglerna enligt IFRS 9. Koncernen har valt att behålla sin säkringsredovisning enl IAS 39. För ytterligare information se vidare under punkten Säkringsredovisning på sid 46.

IFRS 15 – Intäkter från avtal med kunder

IFRS 15 är en heltäckande standard för att bestämma hur stora intäkter som ska redovisas och när dessa intäkter ska redovisas. Den ersätter IAS 18 Intäkter, IAS 11 Entreprenadavtal och IFRIC 13 Kundlojalitetsprogram.

Försäljning av varor

Vid försäljning av varor redovisas intäkten för närvarande när varorna har levererats till kunden, vilket är den tidpunkt när kunden accepterar varorna och risker och förmåner övergår till kunden. Intäkten redovisas vid denna tidpunkt givet att inkomster och utgifter kan beräknas tillförlitligt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget och inget engagemang kopplat till varorna behålls.

Enligt IFRS 15 redovisas intäkten när kunden får kontroll över varorna. För vissa specialbeställningar av varor får kunden kontroll redan i samband med tillverkningen av varorna. Intäkter från dessa avtal redovisas i takt med att varorna tillverkas.

Koncernens bedömning indikerar att detta innebär att intäkterna och vissa kostnader hänförliga till dessa redovisas över tiden, det vill säga innan varorna levereras till kunden vilket är i enlighet hur man även tidigare behandlat denna typ av leveranser varför det inte uppstår någon förändring i redovisningsprinciperna i detta avseende.

För vissa avtal där kunden har rätt att returnera varorna, redovisas intäkten för närvarande när en rimlig uppskattning av returerna kan göras, givet att övriga kriterier för att redovisa en intäkt är uppfyllda. Om inte en rimlig uppskattning kan göras, redovisas intäkten först när perioden för att returnera varorna löper ut eller en rimlig uppskattning går att göra.

Enligt IFRS 15, redovisas intäkt för dessa avtal i den utsträckning det är sannolikt att en reversering av de ackumulerade intäkterna inte behöver göras. Som en följd av detta, för de avtal där koncernen inte kan göra en rimlig uppskattning av returerna, förväntas intäkterna redovisas tidigare jämfört med när perioden för att returnera löper ut eller en rimlig uppskattning går att göra.

Koncernen bedömer inte att denna ändrade princip får någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapportering.

Övergång

Koncernen planerar att tillämpa införandet av IFRS 15 retroaktivt med den sammanlagda effekten av övergången redovisad på den första tillämpningsdagen, det vill säga den 1 januari 2018. Effekten på öppningsbalansen bedöms inte bli materiell.

IFRS 16 Leases

IFRS 16 Leases ersätter existerande IFRS relaterade till redovisning av leasingavtal, såsom IAS 17 Leasingavtal och IFRIC 4 Fastställande av huruvida ett avtal innehåller ett leasingavtal. Koncernen planerar att tillämpa standarden från den 1 januari 2019.

IFRS 16 påverkar främst leasetagare och den centrala effekten är att alla leasingavtal som idag redovisas som operationella leasingavtal ska redovisas på ett sätt som liknar nuvarande redovisning av finansiella leasingavtal. Det innebär att även för operationella leasingavtal behöver tillgång och skuld redovisas, med tillhörande redovisning av kostnader för avskrivningar och ränta – till skillnad mot idag då ingen redovisning sker av hyrd tillgång och relaterad skuld, och då leasingavgifterna periodiseras linjärt som leasingkostnad. Undantag för redovisning som nyttjanderättstillgång och leasingskuld finns för leasingkontrakt av mindre värde samt kontrakt som har en löptid på högst 12 månader.

Koncernen har slutfört den initiala bedömningen av de potentiella effekterna på sina finansiella rapporter, men har ännu inte slutfört den mer ingående analysen. Den slutliga effekten av införandet av IFRS 16 på de finansiella rapporterna kommer att bero på framtida ekonomiska förhållanden, inklusive koncernens låneränta per den 1 januari 2019, sammansättningen av koncernens leasingportfölj vid den tidpunkten, koncernens senaste bedömning gällande huruvida de vill använda eventuella optioner för att förlänga leasingavtal och i vilken utsträckning koncernen väljer att använda lättnadsregler och undantag från att redovisa i balansräkningen/rapporten över finansiell ställning.

Den hittills identifierade mest väsentliga effekten är att koncernen kommer att behöva redovisa nya tillgångar och skulder för sina operationella leasingavtal gällande lagerlokaler och fabriksanläggningar. Per den 31 december 2017 uppgår koncernens framtida minimileaseavgifter och icke-uppsägningsbara operationella leasingavtal till 716 MSEK på odiskonterad basis. Ingen väsentlig effekt väntas för koncernens finansiella leasingavtal.

Att bestämma huruvida att avtal innehåller ett leasingavtal

Koncernen planerar att tillämpa lättnadsregeln att ”ärva” den tidigare definitionen av leasing vid övergången. Det betyder att den kommer att tillämpa IFRS 16 på alla kontrakt som har ingåtts före den 1 januari 2019 och som har identifierats som leasing enligt IAS 17 och IFRIC 4.

Som leasetagare kan koncernen välja att tillämpa standarden antingen:
– retroaktivt; eller
– med en modifierad retroaktiv ansats

Vald metod tillämpas på samtliga leasingavtal.

Koncernen planerar att tillämpa den modifierade retroaktiva ansatsen, vilket innebär att den ackumulerade effekten av övergången till IFRS 16 kommer att redovisas i balanserat resultat i öppningsbalansen per den 1 januari 2019. Inga jämförelsesiffror kommer att räknas om.

När den modifierade retroaktiva ansatsen tillämpas på leasingavtal som tidigare har klassificerats som operationella leasingavtal, kan leasetagaren välja leasingavtal för leasingavtal, om den vill tillämpa ett antal lättnadsregler vid övergången. Koncernen utvärderar de potentiella effekterna av att använda dessa lättnadsregler.

Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen.

Nyheter eller ändringar med framtida tillämpning planeras inte att tillämpas i förtid.

Förutsättningar vid upprättande av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste miljontal.

Värderingsgrunder

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument. Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper vilka innehas för försäljning redovisas till det lägsta av det redovisade värdet och det verkliga värdet med avdrag för försäljningskostnader.

Bedömningar och uppskattningar

Att upprätta finansiella rapporter i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder, vilkas värde inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkligt utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkar denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 33 Viktiga uppskattningar och bedömningar.

Grunder för konsolidering

Dotterbolag

Moderbolaget BE Group AB (publ) äger direkt eller indirekt samtliga aktier och röster i sina dotterbolag och utövar därmed ett bestämmande inflytande över dessa.

I koncernredovisningen redovisas dotterbolag enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av dotterbolag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterbolagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till förvärvet. I förvärvsanalysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Eventuella transaktionsutgifter föranledda av ett dotterbolagsförvärv redovisas direkt i periodens resultat, förutom transaktionsutgifter som uppkommit före den 1 januari 2010. De senare har inkluderats i anskaffningsvärdet. Dotterbolags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten och fram till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.

Överförd ersättning i samband med förvärv inkluderar inte betalningar som avser reglering av tidigare affärsförbindelser. Denna typ av regleringar redovisas i periodens resultat. Klassificeringen och den redovisningsmässiga hanteringen av rörelseförvärv som inträffade före den 1 januari 2004 har inte omprövats enligt IFRS 3 i samband med upprättandet av koncernens öppningsbalansräkning enligt IFRS per den 1 januari 2004.

Joint venture

Joint venture är redovisningsmässigt bolag i vilket koncernen genom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen. I koncernredovisningen konsolideras innehav i joint venture enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på andelen i joint venture motsvaras av koncernens andel i bolagets egna kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande koncernmässiga över och undervärden. I periodens resultat för koncernen redovisas som ”Andelar i joint ventures resultat” koncernens andel i bolagets resultat justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar och upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Dessa resultatandelar minskade med erhållna utdelningar från joint venture utgör den huvudsakliga förändringen av det redovisade värdet på andelar i joint venture. Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärdet för innehavet och ägarföretagets andel av identifierbara tillgångar och skulder i joint venture, redovisas enligt samma principer som vid förvärv av dotterbolag.

Transaktioner som elimineras vid konsolidering

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader samt orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Orealiserade vinster och förluster som uppkommer från transaktioner med joint venture elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget, orealiserade förluster dock endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov.

Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan motsvarande den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer där bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i periodens resultat. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakursen vid transaktionstillfället. Valutakursdifferenser avseende rörelserelaterade tillgångar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan valutakursförändringar avseende finansiella tillgångar och skulder redovisas i finansnettot.

Utländska verksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta. Omräkning sker till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår i samband med omräkning av en utländsk nettoinvestering och vidhängande effekter av säkringar av nettoinvesteringar redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital benämnd omräkningsreserv. Långfristiga interna lån anses utgöra del av nettoinvesteringen i den utländska verksamheten. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna, efter avdrag för eventuell valutasäkring, i periodens resultat.

Klassificering

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas senare än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.

Immateriella anläggningstillgångar

Goodwill

Koncernens goodwill består av förvärvad inkråmsgoodwill och goodwill som uppkommit vid förvärv av andelar i dotterbolag. Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärv och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser. Efter förvärvet redovisas goodwill till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och prövas minst årligen för nedskrivningsbehov, se not 13 Goodwill.

Övriga immateriella tillgångar

Kundrelationer består av förvärvade tillgångar som identifierats i förvärvsanalysen i samband med förvärv av andelar i dotterbolag. Vid förvärvstidpunkten värderas kundrelationer till verkligt värde, vilket anses motsvara anskaffningsvärdet. Efter förvärvet redovisas kundrelationer till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar.

Dataprogram och licenser redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar. Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill och internt genererade varumärken redovisas i periodens resultat när kostnaden uppkommer. Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.

Avskrivningsprinciper för kundrelationer och övriga immateriella tillgångar

Avskrivningar redovisas i periodens resultat linjärt över tillgångarnas beräknade nyttjandeperioder. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. Nyttjandeperioderna prövas löpande, dock minst årligen.

De beräknade nyttjandeperioderna är:

Nyttjandeperiod
Koncern Moderbolaget
Licenser 3–10 år 3–10 år
Dataprogram 3–10 år 3–10 år
Kundrelationer 6–10 år
Övriga immateriella tillgångar 3–10 år

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kostnader för leverans och hantering, installation, lagfarter, konsulttjänster och juridiska tjänster.

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Mark skrivs inte av. Nyttjandeperioder och restvärden omprövas minst årligen.

Nyttjandeperiod
Koncern Moderbolaget
Byggnader 15–50 år
Maskiner och andra tekniska anläggningar 3–15 år
Inventarier, verktyg och installationer 3–10 år 3–10 år

Nedskrivningar av immateriella- och materiella anläggningstillgångar samt innehav i joint venture

IAS 36 tillämpas vid prövning av nedskrivningsbehov för andra tillgångar än finansiella instrument redovisade enligt IAS 39, uppskjutna skattefordringar redovisade enligt IAS 12 och varulager redovisat enligt IAS 2. Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avyttringsgrupper prövas enligt IFRS 5. För dessa undantagna tillgångar prövas det redovisade värdet enligt respektive standard.

Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas tillgångens återvinningsvärde. Tillgångens återvinningsvärde är det högsta av nyttjandevärdet och verkligt värde minus försäljningskostnader. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden till en räntesats som skall beakta marknadens bedömning av riskfri ränta och risk förknippad med den specifika tillgången. I det fall tillgångens redovisade värde överstiger återvinningsvärdet, skrivs det redovisade värdet ner till återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar periodens resultat.

Nedskrivningsprövning av goodwill sker årligen, oavsett om indikation på nedskrivningsbehov föreligger eller ej. En nedskrivning av tillgång som ingår i IAS 36 tillämpningsområde reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill reverseras dock inte. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats om ingen nedskrivning gjorts.

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet för varulager inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna jämte transport av dem till deras nuvarande plats och skick. Det använda anskaffningsvärdet baseras på vägda genomsnittspriser. För tillverkade varor och pågående arbete inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserad på en normal kapacitet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning. Nettoförsäljningsvärdet estimeras utifrån uppskattningar av det aktuella marknadspriset.

Avsättningar

En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller det belopp som krävs för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och då det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättning görs med ett belopp motsvarande den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera befintliga förpliktelser på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

Finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar bland annat kundfordringar, likvida medel och leverantörsskulder.

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas till exempel upp i balansräkningen när faktura har skickats vilket i normalfallet sker i samband med leverans av koncernens varor och tjänster och därtill hörande riskövergång. Skulder tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet att betala föreligger, även om faktura ännu inte mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, vilket utgörs av den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Finansiella instrument klassificeras vid första redovisningen i olika värderingskategorier utifrån det syfte som instrumentet förvärvades för, vilket påverkar redovisningen därefter. De värderingskategorier som BE Group använder redogörs för nedan.

Värderingskategori lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektiva ränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten.

Kundfordringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta, det vill säga efter avdrag för osäkra fordringar. Kundfordringars förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering.

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar, med en löptid räknat från anskaffningstidpunkten understigande tre månader, vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Värderingskategori finansiella tillgångar som kan säljas

I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Tillgångar i denna kategori skall enligt huvudprincipen värderas löpande till verkligt värde och värdeförändring redovisas i övrigt totalresultat. Vid den tidpunkt placeringarna bokas bort från balansräkningen omförs tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till periodens resultat. De långfristiga värdepappersinnehav som BE Group redovisar i denna värderingskategori har dock värderats till anskaffningsvärde, då det med hänsyn till tillgångarnas karaktär och art samt ej väsentliga belopp bedömts ogörligt i förhållanden till nyttan att genomföra verkligt värde beräkningar.

Värderingskategori finansiella skulder värderade till verkligt värde via periodens resultat

Denna kategori består av finansiella skulder som innehas för handel, det vill säga derivat med negativt verkligt värde. Verkligt värde på noterade finansiella instrument motsvaras av den noterade kursen på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella skulder fastställs genom att använda diskonterade kassaflöden. Förändringar i verkligt värde redovisas i periodens resultat.

Värderingskategori finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

Övriga finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. De redovisas initialt till erhållet belopp med avdrag för transaktionskostnader. Lån samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp.

Nedskrivning av finansiella tillgångar

Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva bevis på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning. Återvinningsvärdet beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. En nedskrivning redovisas som kostnad i periodens resultat. En nedskrivning återförs om de tidigare skälen till nedskrivning inte föreligger och tillgången förväntas återvinnas i dess helhet.

Säkringsredovisning

För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas.

Investeringar i utländska dotterbolag (nettotillgångar inklusive goodwill) har i viss utsträckning säkrats för valutarisk genom upptagande av lån i samma valuta som investeringarna. Vid bokslutstillfället upptas dessa valutalån till balansdagskurs och den effektiva delen av periodens valutakursdifferenser redovisas i övrigt totalresultat. De ackumulerade förändringarna klassificeras som omräkningsreserv i eget kapital. I de fall säkringen inte är effektiv redovisas den ineffektiva delen i periodens resultat.

Garantier

En avsättning för garantier redovisas när avtal ingåtts innehållande klausuler om framtida åtaganden och det bedöms sannolikt att dessa åtaganden infaller.

En avsättning för garantier kan också uppstå när de underliggande produkterna eller tjänsterna säljs. Avsättningen baseras på historiska data om garantier och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med. Den här typen av garantiåtaganden utgör dock ej någon väsentlig post i koncernens finansiella rapportering.

Förlustkontrakt

En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade fördelarna som koncernen väntas erhålla från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga kostnaderna för att uppfylla förpliktelserna enligt kontraktet.

Intäkter

Intäkter varuförsäljning redovisas i periodens resultat när varorna levererats och därtill hörande risk har övergått till kund. I normalfallet anses då följande villkor vara uppfyllda; de väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen, bolaget behåller inte något engagemang i den löpande förvaltningen och utövar inte heller någon reell kontroll över de varor som sålts, intäkten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som bolaget ska få av transaktionen kommer att tillfalla bolaget och de utgifter som uppkommit eller som förväntas uppkomma till följd av transaktionen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Som intäkt redovisar bolaget det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Bolaget redovisar därför intäkt till nominellt värde (fakturabelopp) om bolaget får ersättningen i likvida medel vid leveranstidpunkten efter normal kredittid. Avdrag görs för lämnade rabatter.

Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas i periodens resultat baserade på färdigställandegraden på balansdagen. Färdigställandegraden bestäms på basis av nedlagda uppdragsutgifter i förhållande till uppdragets totala beräknade uppdragsutgifter.

Ersättningar till anställda

Kortfristiga ersättningar

Kortfristiga ersättningar till anställda såsom löner inklusive bonusar, betald semester, betald sjukfrånvaro samt sociala kostnader, redovisas i takt med att de anställda har utfört tjänster i utbyte mot ersättningen.

Pensioner

Koncernens pensionsavtal är till övervägande del avgiftsbestämda. De förmånsbestämda pensionsplanerna avser åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige som tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Då BE Group inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som förmånsbestämd, redovisas därför pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom försäkring i Alecta såsom en avgiftsbestämd plan.

En avgiftsbestämd pensionsplan innebär att företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har ytterligare rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare belopp. Pensionskostnaderna för de avgiftsbestämda planerna redovisas som en kostnad i takt med att de anställda utför sina tjänster.

Ersättningar vid uppsägning

Vid uppsägningar från företagets sida kostnadsförs ersättningar till anställda löpande så länge de anställda utför arbete för företaget. Vid arbetsbefrielse kostnadsförs hela ersättningsbeloppet direkt.

En avsättning redovisas i samband med uppsägningar endast om företaget bevisligen är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningen lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång och det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras samt att antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader består huvudsakligen av ränteintäkter på fordringar, räntekostnader på lån, valutakursdifferenser, samt periodiserade transaktionskostnader för upptagna lån.

Transaktionskostnader för upptagna lån periodiseras över lånets löptid med tillämpning av effektivräntemetoden.

Skatt

Inkomstskatter redovisas i periodens resultat utom då en underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt likväl redovisas i övrigt totalresultat. Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Beloppen beräknas baserat på hur de temporära skillnaderna förväntas bli utjämnade och med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen.

Temporära skillnader beaktas ej i koncernmässig goodwill.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden.

Leasingavtal

Leasingavtal klassificeras i koncernredovisningen som finansiella eller operationella leasingavtal. I samtliga leasingavtal är BE Group leasetagare.

Operationella leasingavtal

Leasing av tillgångar där de ekonomiska risker och fördelar som normalt är förknippade med ägande av tillgången kvarstår hos uthyraren klassificeras som operationell leasing. Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas i periodens resultat linjärt över leasingavtalets löptid. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.

Finansiella leasingavtal

Leasing där de ekonomiska riskerna och fördelarna som normalt är förknippade med ägande av tillgången överförts till koncernen klassificeras som finansiell leasing. Den förhyrda tillgången redovisas som en materiell anläggningstillgång på samma sätt som egenägda materiella anläggningstillgångar, medan den framtida förpliktelsen att betala leasingavgifter till uthyraren redovisas som en skuld i balansräkningen. Leasade tillgångar skrivs av enligt samma principer som gäller övriga tillgångar av samma slag. Den framtida leasingförpliktelsen delas upp i lång- och kortfristiga skulder. Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den, under respektive period, redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.

Rapportering för segment

Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver affärsverksamhet från vilken den kan få intäkter och ådra sig kostnader inklusive koncerninterna transaktioner och vars rörelseresultat regelbundet granskas av koncernens högste verkställande beslutsfattare som underlag för beslut om fördelning av resurser till segmentet och bedömning av dess resultat. Vidare skall det också finnas fristående finansiell information för den del av koncernen som definieras som ett segment. BE Group har definierat begreppet ”högste verkställande beslutsfattare” som koncernledningen.

Koncernens indelningsgrund för segment är geografiska områden. Den interna styrningen är i första hand uppbyggd på rapportering och uppföljning av avkastning från koncernens olika geografiska områden. De geografiska områdena är grupperade per land eller grupp av länder utifrån likheter ifråga om risker och möjligheter. För ytterligare information om rörelsesegment, hänvisas till not 1 Rörelsesegment.

Resultat per aktie

Beräkningen av resultat per aktie baseras på periodens resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie före och efter utspädning justeras det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av aktiesparprogrammet.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalys upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- och utbetalningar.

Redovisningsprinciper i moderbolaget

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer (sept 2012). Även av Rådet för finansiell rapporterings utgivna uttalanden gällande för noterade företag tillämpas. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som ska göras.

Klassificering och uppställningsformer

Resultaträkning och balansräkning är för moderbolaget uppställda enligt årsredovisningslagens scheman, medan rapporten över totalresultat, rapporten över förändringar i eget kapital och kassaflödesanalysen baseras på IAS 1 Utformning av finansiella rapporter respektive IAS 7 Rapport över kassaflöden. De skillnader mot koncernens rapporter som gör sig gällande i moderbolagets resultat- och balansräkningar utgörs främst av redovisning av finansiella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar och eget kapital.

Andelar i dotterbolag

Andelar i dotterbolag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i dotterbolag. I koncernredovisningen redovisas transaktionsutgifter direkt i resultatet när dessa uppkommer. Anteciperad utdelning från dotterbolag redovisas i de fall moderbolaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek och moderbolaget har fattat beslut om utdelningens storlek innan dotterbolagen publicerat sina finansiella rapporter. Utdelningar från dotterbolag redovisas i sin helhet som intäkt i resultaträkningen.

Aktieägartillskott

Lämnade aktieägartillskott redovisas som en ökning av andelar i koncernföretag, i den mån nedskrivning ej erfordras. I det mottagande bolaget redovisas aktieägartillskott direkt i eget kapital.

Finansiella instrument

I enlighet med regler i Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 samt sambandet mellan redovisning och beskattning, tillämpas inte reglerna om finansiella instrument och säkringsredovisning i IAS 39 i moderbolaget som juridisk person, utan dessa regler tillämpas även fortsättningsvis endast i koncernredovisningen. I moderbolaget värderas finansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip. Skulder, som inte utgör derivatskulder, värderas till upplupet anskaffningsvärde. Eventuella derivattillgångar värderas enligt lägsta värdets princip och eventuella derivatskulder enligt högsta värdets princip.

Skatter

I moderbolaget redovisas eventuella obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.

Leasing

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal som operationella leasingavtal.

Finansiella garantier

Moderbolagets finansiella garantiavtal består av borgensförbindelser till förmån för dotterbolagen. Finansiella garantier innebär att bolaget har ett åtagande att ersätta innehavaren av ett skuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt avtalsvillkoren. För redovisning av finansiella garantiavtal tillämpar moderbolaget RFR 2 p 72 som innebär en lättnad jämfört med reglerna i IAS 39 när det gäller finansiella garantiavtal utställda till förmån för dotterbolag. Moderbolaget redovisar finansiella garantiavtal som avsättning i balansräkningen när bolaget har ett åtagande för vilket betalning sannolikt erfordras för att reglera detta.

Koncernbidrag i moderbolaget

Erhållna eller lämnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition.

Finansiella skulder

Finansiella skulder utgörs huvudsakligen av skulder till kreditinstitut. Skulder till kreditinstitut värderas initialt till mottagna medel med avdrag för eventuella uppläggningsavgifter och värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde. Räntekostnader redovisas löpande över resultaträkningen. Balanserade uppläggningsavgifter redovisas direkt mot låneskulden i den utsträckning låneavtalets underliggande lånelöfte utnyttjas och periodiseras i resultaträkningen (övriga finansiella kostnader) över lånets kontraktuella löptid. Om ett låneavtal sägs upp eller på annat sätt upphör att gälla, vid en tidpunkt före ursprunglig kontraktuell löptid, resultatförs balanserade uppläggningsavgifter. Om ett gällande avtal omförhandlas under den kontraktuella löptiden periodiseras eventuella tillkommande avgifter, kopplade till omförhandlingen, över lånens resterande kontraktuella löptid.